Lilla Horns löväng
Ängar har varit bondens viktigaste mark i tvåtusen års tid, den var naturens skafferi om vintern. Träden här skulle stå glest så att sol och halvskugga kunde gynna växligheten. Därför röjde man och höll öppet, men vissa år säkert också för överlevnad. De träd som fick stå kvar hamlade man, man tuktade dem, till ungefär en manshöjd. Grenar och löv sparades till djurfoder under vintern.
På våren fagade man, räfsade och plockade upp grenar, så att gräset skulle få fart att växa. Det blev också lättare att slå ängen om man fagat bra.
I början av juni samlades man till slåtter. Man slog ängen med lie. Höet torkade på ängen innan det togs in som foder.
Först därefter betades ängen.
Ängen blev med tiden näringsfattig i och med att alla döda växtdelar togs bort, men den fick å andra sidan speciellt tåliga växter som anpassade sig till ett ljust och öppet landskap och årlig slåtter.
En välskött löväng kan rymma upp till fyrtio olika växter på en kvadratmeter.
I Lilla Horn ses växter som gullviva, späd ögontröst, Jungfru Marie nycklar, slåtterblomma, svinrot och darrgräs.
Norr om Södvik- och Stenningeavfart på väg 136, sväng av västerut mot Lilla Horn.
Källa: Länsstyrelsen Kalmar län
Gillberga raukar
Du hittar mer om dessa raukar under länken UPPLEV PERSNÄS där du klickar dig fram på kartan.
Jordhamns alvaret
Du hittar mer om alvaret under länken UPPLEV PERSNÄS där du klickar dig fram på kartan.
Knisa mosse
Du hittar mer om Knisa mosse bland annat under länken FÅGELRIKET - FÅGELLOKALER.
Södviks sjömarker
Du hittar mer om Södviks sjömarker bland annat under länken FÅGELRIKET - FÅGELLOKALER.
